Parousian, Kristi återkomst

Lite språkstudier om Parousian eller Jesu återkomst.

Parousia betyder dels närvaro och dels ankomst som inledning till denna närvaro.
Parosi kommer från ett verb som betyder vara närvarande. Kan också innebära "närvaro efter frånvaro", "ankomst utan att vända tillbaka" såvida inte sammanhanget säger detta.
1 Kor 16:17, 2 Kor 7:6-7 och Fil 1:26.“ Parousia i Nya Testamentet är Kristi andra ankomst.

På grekiska heter närvaro och ankomst (presence, arrival) παρουσία (parousia).

Men ordet översätts med närvaro bara i 2 Kor 10:10, Fil 2:12 i eng. och am. reviderade versionerna, Fil 1:25 King James version.
På andra ställen översätta parousia med ankomst men noterar närvaro i marginalen.
I Nya testamentet för övrigt betecknas parousi inte med något särskilt ord utan återfinns där det passar i sammanhanget. Jämför t ex Apg 3:13 och Apg 3:19.

Paulus eskatologi.
Den huvudsakliga invändningen är att eskatologin i 2a Thessalonikerbrevet motsäger den i 1a Thessalonikerbrevet. Författaren till 1 Tess 4, 14:3 (?) säger att Parousia (Kristi andra ankomst) är nära förestående (imminent), men i 2 Tess 2:2-12 säger dess förfatare att Parousian äger rum långt in i framtiden (sets the Parousia a long time off).

Icke katoliker som håller Paulus som författare av de två tessalonikerbreven medger att Paulus förutsåg Kristi andra ankomst under sin egen livstid och bedömer att tecknen som 2a Tess:2 berättar om är förspel till denna och inte förutsätter (imply) något långt intervall eller att Paulus väntade sig att dö innan dessa tecken inträffade (occurred).

Katoliker däremot insisterar på att Paulus inte kan ha sagt att Kristi andra ankomst skulle ske under hans livstid. Hade han sagt så, skulle han ha tagit miste. Guds inspirerade ord kan inte ta fel. Felet skulle i så fall vara den helige Andes snarare än Paulus'.

Här verkar katolikerna vara mer bokstavstroende än dom frikyrkliga.

Som upprepas längre ner: I förrådet (deposit) av tro givet av Fadern till Sonen för att ges av Sonen till Kyrkan, fanns inte tiden för Parousian/Kristi återkomst med. Vi erkänner gärna (readily admit) att Paulus inte visste tiden för Parousian. Men vi kan inte gå med på (admit) att hans vetskap om detta var felaktig(knew it wrong) eller skrev ner det felaktigt (wrote it wrong) då det är andeingivna (inspired) Guds Ord och en del av trons förråd.


Douay-versionen tycks implicera att parousian är nära förestående (at hand). 1 Tess 4:16 Sedan skall vi som lever, som är kvar, bli upptagna tillsammans med dem i molnen för att möta Kristus, upp i luften och så skall vi alltid vara med Herren.
Then we who are alive, who are left, shall be taken up together with them in the clouds to meet Christ, into the air, and so shall we always be with the Lord" "(1 Tess 4:16).
Dem är de kristna som redan är döda.

Vulgatan är inte klarare: "Nos, qui vivimus, qui residui sumus" (1 Tess 4:15-17). Vi, som lever, som kvarvarar, har lämnats kvar. Dvs som lämnats kvar i livet till skillnad från de som har dött.
Att de har dött betyder INTE att de redan har ryckts upp till himlen. Det står däremot att de som ännu lever då ska tas upp tillsammans med dem som redan dött i Kristus.

15hoc enim vobis dicimus in verbo Domini quia nos qui vivimus qui residui sumus in adventum Domini non praeveniemus eos qui dormierunt
Men detta säger vi er med Herrens ord, att vi som kommer att leva, som kommer att återstå vid Herrens ankomst inte ska komma före dem som kommer att ha somnat in.
Men detta säger vi till er med Herrens ord, att vi som då lever, som återstår vid Herrens ankomst, inte ska komma före dem som då har somnat in.

16 quoniam ipse Dominus in iussu et in voce archangeli et in tuba Dei descendet de caelo et mortui qui in Christo sunt resurgent primi
Eftersom Herren själv på befallning och med ärkeängelns röst och med Guds basun kommer han att stiga ner från himlen och de döda som är i Kristus ska återuppstå som de första.
På befallning och vid ärkeängelns röst och Guds basun, kommer Herren själv att stiga ner från himlen och de döda som är i Kristus ska återuppstå som de första.

ipse, ipsa, ipsum ’själv’ böjs som ille (basmorfem ips) utom i neutrum nominativ och ackusativ: ipsum.

Genitiv Dativ Ackusativ

ipsíus ipsi ipsum

ipsíus ipsi ipsam

ipsíus ipsi ipsum

quoniam=eftersom, ipse=själv, in iussu=på befallning, vid befallningen?
in voce archangeli=med ärkeängelns röst, tuba Dei=Guds basun/tuba.
descendet=han ska stiga ner, resurgent=de ska återuppstå

Uttrycket Ipse dixit ’Han själv har sagt det’ Dvs lärofadern, pytagoréerna om Pytagoras

17deinde nos qui vivimus qui relinquimur simul rapiemur cum illis in nubibus obviam Domino in aera et sic semper cum Domino erimus
Sedan vi som kommer att leva som kommer att återstå på samma sätt ska uppryckas
med dessa i molnen

18itaque consolamini invicem in verbis istis

deinde, sedan, därefter, nos qui vivimus, vi som kommer att leva, lever då, nos qui reinquimur=vi som kommer att vara kvar/återstå, simul, på samma sätt,
rapiemur=vi kommer att ryckas, cum illis=med dessa dvs de i Kristus avlidna,
in nubibus=bland molnen, i dimmorna,
obviam Domino in aera=för att möta Herren i luften, et sic=och så,
semper=alltid, cum Domino erimus=ska vi alltid vara med Herren
itaque=och så consolamini=trösta ni! Imperativ plural.
invicem=varandra, in verbis istis=med dessa ord


Demonstrativa pronomen och adjektiv
En annan demonstrativ pronomen iste, ista, istud, som hjälpmedel som av din” och den intensiva pronomen ipse, ipsa, ipsum följ böjningen av ille, illa, illud.

Ental Plural Ental Plural Ental Plural
Mask Fem Neut
Nom lle illī illa illae illud illa
Gen illīus illōrum illīus illārum illīus illōrum
Dativ illī illīs illī illīs illī illīs
Ack illum illōs illam illās illud illa
Ablativ illō illīs illā illīs illō illīs
Lokativ illō illīs illae illīs illō illīs


Urspungstexten löser svårigheten: hemeis oi zontes oi paraleipomenoi, ama syn autois arpagesometha.
Översättning: Vi, om vi lever, om vi är kvar, skall bli upptagna etc.
"We, if we be alive -- if we be left -- [on earth], shall be taken up" etc.

Den helleniska syntaxen här är samma som den attiska. Googles översättningstjänst påstod helt frankt att "the hellenic syntax parallells the one of the Attic" skulle översättas "den helleniska syntaxen är likadan som Vinden. Ja, vinden i ett hus kan ju attic också betyda. Men inte här Här står Attic för attiska, den grekiska som i klassisk tid talades i Athen på Attica-halvön.

Detta är en villkorssats. De båda presens participerna står för två futurum föregångna (preceded)av EI. Participerna står på protasis (villkorsbisatsens) plats.



Paulus är här inte mer bestämd om tiden för Parousian än han var i 1 Tess, vers 2, där han sker "att Herrens dag ska komma som en tjuv om natten.1 Tess. ...
Paulus eskatologi har samma obestämdhet om the lime av Kristi återkomst som i Jesu eskatologiska utsagor, som de återges i Synoptikerna (Matt 24:5-45, Mark 13:7-37, Luk 21:20-36). Markus 13:32 Om den dagen och stunden vet ingen människa, varken änglarna i himlen eller sonen, bara Fadern."("Of that day or hour no man knoweth, neither the angels in heaven, nor the Son, but the Father" (Mark 13:32)")

I förrådet (deposit) av tro givet av Fadern till Sonen för att ges av Sonen till Kyrkan, fanns inte tiden för Parousian/Kristi återkomst med. Vi erkänner gärna (readily admit) att Paulus inte visste tiden för Parousian. Men vi kan inte gå med på (admit) att hans vetskap om detta var felaktig(knew it wrong) eller skrev ner det felaktigt (wrote it wrong) då det är andeingivna (inspired) Guds Ord och en del av trons förråd.



En liknande konstruktion använder Paulus i 1 Kor 11:29.

Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.

29 qui enim manducat et bibit indigne iudicium sibi manducat et bibit
den som ty äter och dricker ovärdigt en dom sig äter och dricker på sig
non diiudicans corpus

när de inte tve-bedömer=särskiljer kroppen, som står i nominativ eller vokativ. Vet inte ännu. Här är böjningen av corpus.
Om kroppen inte särskiljs, äter och dricker den som äter och dricker ovärdigt på sig domen. Om man inte särskiljer Kroppen och äter och dricker ovärdigt, äter och dricker man domen på sig.

28 probet autem se ipsum homo et sic de pane illo edat et de calice bibat
Människan (mannen=homo) ska pröva sig själv och så äta av detta bröd och dricka av kalken.

29qui enim manducat et bibit indigne iudicium sibi manducat et bibit non diiudicans corpus för den som äter och dricker ovärdigt äter och dricker en dom på sig när inte kroppen särskiljer sig.

30ideo inter vos multi infirmes et inbecilles et dormiunt multi
Därför finns bland er många sjuka och svaga och döda

Böjningar av corpus Singular Plural
maskulinum, 3e deklinationen
Nominativ corpus corporēs
Genitiv corporis corporum
Dativ corporī corporibus
Ackusativ corporem corporēs
Ablativ corpore corporibus
Vokativ corpus corporēs
Lokativ corporī corporibus


29 ο γαρ εσθιων και πινων αναξιως κριμα εαυτω εσθιει και πινει μη
o gar ästhiån kai pinån? anaxiås krima äautå ästhiäi kai pinäi me

διακρινων το σωμα του κυριου
diakrinån to såma tou kyrio


o gar=för den, den som? -
ästhion=måste betyda äter, ästhiäi kai pinäi=äter och dricker
ästhiån kai pinäi=äter och dricker
former av äta: ästhiån och ästhiäi.
kai=och
anaxiås=ovärdigt
krima=synd enligt google. Felaktigt, synd heter (h)amartía. Krima=dom, se nedan!
äauto=på sig
tou=av,
tou kyrio=av Herren, Herrens
diakrinån=diskriminerande, särskiljande
to såma=kroppen

Om krima: från Hearhlights grekiskt lexikon för nya testamentet
bedömning, dom, fördömelse,
mild eller stark bedömning av andras fel,
rättegångsmässigt: domarens dom (sentence)
straffet man döms till,
fördömande dom, dödsdom (penal judgment)
saken som ska avgöras juridiskt, lawsuit, domstolssak
the punishment with which one is sentenced
avenge
condemnation
damnation
judgement
sentence