Mediaförbud om attacken i Alexandria
Publicerad: 2011-01-25 14:00 | Uppdaterad: 2011-01-25 16:51
Egyptens statsåklagare förbjöd under måndagen media att rapportera om utredningen av bombattacken i en koptisk kyrka i Alexandria på nyårsdagen.
Motiveringen var att det skulle kunna hindra utredningen.
Det handlar om att "försäkra att utredningsprocedurer inte avslöjas och att söka skydda bevisning" uppgav Abdel Maguid Mahmoud i ett uttalande.
Förbudet kom bara en dag efter att Egyptens regering anklagat en palestinsk grupp för att ligga bakom attentatet. En talesman för den palestinska gruppen förnekade inblandning men prisade samtidigt de som utfört attentatet, enligt Reuters.
Kerstin Doyle
Reporter
Arabvärlden retar sig på omvärldens reaktioner på massmordet på kopter
Publicerad: 2011-01-25
JERUSALEM. Arabvärlden undanber sig utländsk inblandning när det gäller regionens kristna minoriteter. Det gäller särskilt Egypten där 21 kristna mördades på nyårsnatten. Samtidigt anklagar egyptierna en al-Qaidagrupp i Gaza för att ligga bakom massakern.
Arabländerna i allmänhet och Egypten i synnerhet noterar med växande irritation omvärldens reaktioner på massmordet på kopter utanför en kyrka i Alexandria i början av månaden.
"Arabiska kungar och presidenter uttrycker sitt totala avvisande av försöken av vissa stater och utländska parter att blanda sig i arabiska angelägenheter under förevändning av att skydda minoriteter", fastslog Arabförbundet under sitt toppmöte i egyptiska Sharm-el-Sheikh förra veckan.
Denna samorganisation för arabländerna förklarade vidare att sådan utländsk inblandning "visar en beklaglig brist på förståelse av terroristdådens natur ? och en skadlig okunnighet om regionens historia".
Uttalandet kommer efter en rad västliga propåer om skydd för de kristna minoriteterna i Mellanöstern.
Samtidigt har al-Azhar, det berömda sunnimuslimska lärosätet i Kairo, brutit sin dialog med Vatikanen i protest mot påve Benedictus uttalanden om dådet i Alexandria. Egypten har också kallat hem sin ambassadör från Vatikanen.
- Att skydda egyptier, alla egyptier, är vårt ansvar och vår plikt. Det utländska beskyddets tid är över och kommer aldrig tillbaka. Vi accepterar inga påtryckningar på och ingen inblandning i egyptiska angelägenheter, säger den egyptiske presidenten Hosni Mubarak.
Den egyptiska regimen anklagar Islams armé i Gaza, en grupp med anknytning till terrornätverket al-Qaida, för att ha planerat och genomfört attacken på kristna i Alexandria. Ahmed Lotfi, Ibrahim, 26, från Alexandria har gripits; han misstänks för att ha rekryterats när han gick över gränsen till Gaza 2008.
Utländska krafter
Regimen hävdade från första början - redan innan röken från explosionen hunnit skingras utanför kyrkan - att utländska krafter låg bakom dådet. När man nu pekar ut en palestinsk al-Qaidagrupp stämmer det bra med den officiella inställningen att inget sekteristiskt våld mellan muslimer och kristna förekommer i Egypten.
Arne Lapidus
Egypten: Palestinier bakom kyrkbomb
Publicerad: 2011-01-23 13:06 Morgonkollen måndag (kyrkanstidning.com)
Egyptens regering hävdar att en palestinsk islamistgrupp låg bakom attentatet mot en kyrka i Alexandria på nyårsaftonen som dödade över 20 personer.
- Om element från den palestinska Islams armé, med band till al-Qaida, trodde att de kunde gömma sig bakom individer som de rekryterat, så har vi otvetydiga bevis för deras inblandning, sade inrikesminister Habib al-Adli i ett tv-sänt tal.
Islams armé, en av de små men extrema grupper som dykt upp i Gazaremsan på senare år, svarade snabbt och avvisade anklagelsen.
- Islams armé har inget samband med kyrkoattacken i Egypten, fast vi prisar den som gjorde det, sade en talesman för gruppen.
Islams armé är känd för kidnappningen av BBC-reportern Alan Johnston 2007. Den deltog också i attacken mot en israelisk gränspostering året innan, som ledde till att soldaten Gilad Shalit tillfångatogs.
Gazaremsan styrs av islamiströrelsen Hamas, men Islams armé och liknande grupper är mer extrema och har vid flera tillfällen hamnat i konfrontation med Hamasstyret.
Ingen har tagit på sig skulden för attacken mot kyrkan i Alexandria. Egyptens kristna, som utgör en tiondel av befolkningen på 80 miljoner, har utsatts för många attacker och ser sig som diskriminerade av myndigheterna.
TT
Egypten: Palestinier bakom kyrkbomb
Morgonkollen måndag (kyrkanstidning.com)
Egyptens regering hävdar att en palestinsk islamistgrupp låg bakom attentatet mot en kyrka i Alexandria på nyårsaftonen som dödade över 20 personer.
- Om element från den palestinska Islams armé, med band till al-Qaida, trodde att de kunde gömma sig bakom individer som de rekryterat, så har vi otvetydiga bevis för deras inblandning, sade inrikesminister Habib al-Adli i ett tv-sänt tal.
Islams armé, en av de små men extrema grupper som dykt upp i Gazaremsan på senare år, svarade snabbt och avvisade anklagelsen.
- Islams armé har inget samband med kyrkoattacken i Egypten, fast vi prisar den som gjorde det, sade en talesman för gruppen.
Islams armé är känd för kidnappningen av BBC-reportern Alan Johnston 2007. Den deltog också i attacken mot en israelisk gränspostering året innan, som ledde till att soldaten Gilad Shalit tillfångatogs.
Gazaremsan styrs av islamiströrelsen Hamas, men Islams armé och liknande grupper är mer extrema och har vid flera tillfällen hamnat i konfrontation med Hamasstyret.
Ingen har tagit på sig skulden för attacken mot kyrkan i Alexandria. Egyptens kristna, som utgör en tiondel av befolkningen på 80 miljoner, har utsatts för många attacker och ser sig som diskriminerade av myndigheterna.
TT
De religiösa spänningarna i Egypten är en krutdurk
Dödlig terror mot kristna i Egypten är en ny företeelse. Bomben som briserade den 1 januari i år utanför en fullsatt kyrka i Alexandria var unik i sitt slag.
I modern tid har ett starkt band knutits mellan Egyptens kopter och kristna i väst, och därmed har terrorns ansikte även grinat mot kopternas vänner runtom på jorden.
Vissst har kristna egyptier mördats förut. Ett år innan terrordådet i Alexandria sköts sju personer ihjäl efter julmässan i staden Nag Hammadi, där en av de dödade var en muslimsk säkerhetspolis. 1997 dödades nio gudstjänstbesökare i Abu Qurgas. Och mellan dessa blodiga dåd har en rad mindre religiöst färgade gräl kommit och gått. Så är livet i Egypten, kristna och muslimer kommer inte alltid överens, och då och då går man över gränsen.
Det som gör bomben i Alexandria så speciell var att i det här fallet fanns det ingen lokal dispyt i botten. Inget bråk om tillstånd att bygga en kyrka, ingen marktvist mellan kristen och muslim, ingen förbjuden kärleksaffär över religionsgränser, inget bråk om konvertering, olika sorters gräl med religiös botten som ibland går överstyr.
För det mesta brukar våldsamheterna som följer i lokala gräl riktas mot föremål, exempelvis har kyrkobyggnader visat sig vara populära mål. Bara i undantagsfall har människor fått sätta livet till. Att mörda kristna bara för att de är kristna, utan något lokalt förspel, det är helt nytt. Och det är vad som gör terrordådet i Alexandria annorlunda. Och skrämmande.
Attentatet har väckt känslor i Egypten, och landets kopter ser det som en attack på hela den kristna minoriteten. En minoritet som redan känner sig utsatt, och som påbörjat samma resa som kristna minoriteter i övriga Mellanöstern. Sakta men säkert väljer de att lämna landet. I Egypten är det framför allt de med pengar och utbildning som föredrar ett friare liv i USA eller Europa.
Än så länge går det inte att jämföra med situationen i exempelvis Irak, där det talas om att hela den urgamla kristna civilisationen är på väg att försvinna. Egypten har fortfarande många miljoner kristna kvar. Hur många vill myndigheterna inte berätta, även om de borde veta den rätta statistiken i och med att religionstillhörighet skrivs ut på id-korten.
I brist på officiella siffror är spekulationerna många. Jag har hört allt mellan fem miljoner och tjugo miljoner, men vanligtvis säger man tio procent av befolkningen - cirka åtta miljoner - det vill säga en stor kristen närvaro som även gör anspråk på att vara ursprungsinvånare.
Den koptiska identiteten är uppbyggd kring en idé av att de härstammar från de gamla faraonerna, och det är inte ovanligt att en kristen egyptier kan slänga sig med historiska jämförelser som gör araben, det vill säga muslimen, till en inkräktare. Men det är nog att gräva ned sig alldeles för djupt i historien.
År 641 erövrade araberna Egypten, med den då färska religionen islam med sig. Sedan dess har kristna levt under muslimskt styre, och sakta men säkert har sedan antalet muslimer blivit fler proportionellt. I slutet av 1100-talet antas det att islam blev majoritetens religion, och en viktig anledning till det var att socialt och karriärmässigt fanns det många fördelar med att konvertera till islam.
Även i dag, med ett civilt styre som gärna säger sig vara stolt över att Egypten består av både kristna och muslimer, råder det inte likhet inför lagen. Det går inte att konvertera från islam till kristendom på lagligt sätt, medan det är helt okej åt motsatt håll. För att en kyrka ska få byggas eller renoveras måste en av Egyptens guvernörer ge sitt godkännande, medan det är fritt fram att bygga moskéer utan liknande svåråtkomliga tillstånd. Kristna är underrepresenterade i politiken, de får inte toppjobben på universiteten och har även svårt att få statliga jobb. Den här diskrimineringen har pågått länge, och om det beror på gamla religiösa föreställningar, fördomar, svågerpolitik eller påtryckningar från islamistgrupper är svårt att veta.
Att utöver denna vardagliga diskriminering även få ett terrordåd riktat mot sig väcker självklart reaktioner, och efter dådet i Alexandria gav sig missnöjda unga kopter ut på gatorna där de vältrade över sin frustration på polisen. Det har i rubrikform talats om religiöst inbördeskrig, vilket än så länge är överdrivet. Men visst är de religiösa spänningarna, eller de sociala förhållandena i landet som helhet, en krutdurk.
Även kristna i väst förfäras av vad som hände under nyåret i Alexandria. På ett sätt är det helt naturligt, i en alltmer global värld har olika kyrkotraditioner hittat varandra på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt. I Europa firas det gudstjänster med inspiration från den koptiska kyrkans liturgi, och flera böcker om kyrkans historia har fått stor spridning, framför allt de som fokuserar på de tidiga ökenfäderna. Fascinationen över den koptiska kyrkan finns i ett flertal västerländska länder, inklusive Sverige.
Enligt Cornelis Hulsman, bosatt i Egypten och grundare av organisationen Center for Arab West Understanding, finns det flera orsaker till det växande intresset för den koptiska kyrkan utanför Egypten.
- Den koptiska kyrkan är mycket närmare till den ursprungliga kristna kyrkan än vad de västerländska kyrkorna är, berättar han.
Att studera kopternas tradition blir ett sätt att söka sina religiösa rötter, och flera böcker i ämnet har banat vägen för kopterna i Europa.
Cornelis Hulsman nämner två författare som betytt mycket för att presentera kyrkans historia. Otto Minardus har skrivit flera böcker som fått spridning i tysk- och engelsktalande länder. En annan författare som bidragit till intresset är William Dalrymple och hans bok ”From the Holy Mountain”, där författaren reser runt till Mellanösterns orientaliska ortodoxa kyrkor för att binda samman nutid med regionens rika kristna historia.
Historikern Philip Jenkins, som gjort sig känd i kristna kretsar genom att argumentera för att kristendomens ljusaste framtid finns i tredje världen, har i sin senaste bok fördjupat sig i en av kristendomens mörkaste vrår. I ”Jesus Wars” beskriver han hur samhället såg ut några århundraden efter Jesus död. Då hade kyrkan etablerats som en maktfaktor och det fanns ingen förståelse för teologiska avvikare. I själva verket befann sig den kristna världen inne i något slags inbördeskrig, där en människa kunde mördas för att hon hade fel uppfattning om Jesus natur, en av de stora stridsfrågorna i de återkommande kyrkomötena. Den kristendom som drog det längsta strået från dessa ”Jesuskrig” var den som hävdade att Jesus hade två naturer, en mänsklig och en gudomlig, vilket fastslogs år 451 i Chalcedon. En teologisk förklaring som kommer att försvaras i varenda svensk kyrka du går in i.
Åker du till Egypten finns en helt annan syn på Jesus, och den koptiska kyrkan tillhör den minoritet kyrkor som står för åsikten att Jesus enbart hade en natur. Numera verkar frågan om Jesus natur vara utagerad som konfliktkälla, trots att de teologiska skillnaderna kyrkor emellan består. Den koptiska kyrkan är i dag en del av den världsvida ekumeniska rörelsen, och har knutit starka band till flera protestantiska kyrkor.
Fast ekumeniken är inte alltid lika bra som man skulle kunna tro. Jag har själv samtalat med protestanter i Egypten som konstaterar att på hemmaplan är den koptiska kyrkan inte speciellt intresserad av samarbete eller att erkänna andra kyrkors uppfattning, exempelvis deras dopsyn.
- De accepterar protestanterna utomlands, men anser inte att protestanterna här i Egypten är äkta, beklagar sig en pastor.
Han menar att det enda ekumeniska samarbetet de hade med den koptiska kyrkan skedde i utlandet när de besökte samma konferenser.
- Vi reser iväg tillsammans på samma flyg, och vi kommer hem tillsammans.
Längre än så sträckte sig inte den koptiska kyrkans utsträckta hand på hemmaplan.
Det kan också vara intressant att notera att den version av den koptiska kyrkan som vunnit gehör i utlandet också är en version som plockat russinen ur kakan. Besöker du Egyptens kyrkor får du troligtvis snart en liten glimt av traditioner som lätt skulle förkastas här i Europa. Som när du går in i en koptisk kyrka i Kairo och blir erbjuden heligt vatten som kommer från en källa som sprungit upp just där, som genom ett under. Då är det lätt att klia sig i huvudet och undra varför de inte är intresserade av att få detta under vetenskapligt bekräftat, och vad det är som är så viktigt med heligt vatten över huvud taget.
Som västerlänning är det lätt att stå undrande inför en del av den koptiska kyrkans traditioner. Samtidigt är det svårt att inte titta avundsjukt på engagemanget som finns. Hur kopterna sluter upp kring sin kyrka, hur pass väl de kan sin bibel och sin liturgi. Och trots att de tillhör en annan kyrkotradition än den västerländska så är det självklart lätt att identifiera sig med dem när de utsätts för diskriminering för sin tros skull. Eller när deras kyrkobesökare blir dödade i ett fruktansvärd terrordåd.
Egyptiska myndigheter har varit snabba med att döma ut bombdådet i Alexandria som ett utländskt attentat, och eftersom ingen tagit på sig dådet pekas al-Qaida ut. Hur mycket egyptierna än önskar att den bilden skulle stämma så går det inte att enbart skylla på yttervärlden. Även al-Qaidas medlemmar har nationaliteter, och den organisation som en gång i tiden låg bakom elfteseptemberattentatet var till viss del en egyptisk angelägenhet.
En av al-Qaidas toppnamn är egyptiern Ayman al-Zawahiri, som 1998 gav upp sin egen organisation al-Jihad för att ansluta sig till Usama bin Ladins terrornätverk. Innan dess hade Zawahiri haft som mål att införa en islamistisk stat i Egypten, med flera mordförsök på ministrar och med flera terrorattentat mot turister på sitt samvete.
Den amerikanske författaren och journalisten Lawrence Wright har i boken ”al-Qaida och vägen till 11 september” på ett tydligt sätt beskrivit den globala islamiströrelsens egyptiska rötter, och hur Zawahiris tankar på många sätt influerat jihadister över hela jorden.
Ett av Zawahiris bidrag till al-Qaida var att han banade vägen för självmordsbombare. Första gången det användes av nätverket var 1995, då Zawahiris organisation al-Jihad utförde en attack mot Egyptens ambassad i Pakistan.
Den allmänna synen är att självmord är förbjudet enligt islam, men Zawahiri lyckades knåpa ihop en egen teologi där självmordsbombare dog i kampen för det goda. När han till slut gav upp sin nationalistiska jihadisktkamp i Egypten och förenade sig helt med bin Ladins organisation tog han även med sig självmordsbombarideologin. En nödvändighet för att kunna utföra elfteseptemberattentatet.
Att en självmordsbombare även låg bakom terrorattentatet mot Två helgons kyrka i Alexandria är så klart ett faktum som pekar på ett al-Qaidainspirerat attentat. Egyptisk polis har pusslat ihop en väldigt otydlig fantombild på terroristen som anses ha sprängt sig själv och tagit med sig fler än tjugo kopter i döden. Med bestämdhet hävdar myndigheterna att det inte var en egyptier som låg bakom.
Det kanske stämmer, men det är bara att hoppas att polisen bortanför den nationella enhetsretoriken inte sopar Egyptenspåret helt under mattan.
Jacob Zetterman
Dödsdom för mord på kristna egyptier
Publicerad: 2011-01-16
Ett år efter ett attentat mot en koptisk katedral i staden Nag Hammadi i Egypten har en man dömts till döden för mord. Domen välkomnas från koptiskt håll.
I samband med det koptiska julfirandet i början av förra året utsattes koptiska katedralen i staden Nag Mammadi i Egypten för ett blodigt attentat där 23 människor fick sätta livet till och 70 andra skadades. Ett år senare har nu en domstol i Egypten dömt Mohamed Ahmed Hussein skyldig till överlagt mord på sex kopter och en muslimsk polisman.
Det var efter midnattsmässan som en bil stannade utanför katedralen och Mohamed Ahmed Hussein öppnade eld mot gudstjänstbesökarna.
Påverkas av Alexandriadådet?
Dödsdomen, som avkunnades i söndags, kommer ett par veckor efter det blodiga attentatet mot den kyrka i Alexandria som krävde över 20 dödsoffer och som Dagen tidigare har berättat om. Enligt Mohamed Ahmed Husseins försvarsadvokat Alaa Abu Zeid har rättsprocessen påverkats av Alexandriadådet som piskat upp religiösa motsättningar.
- Omständigheterna som Egypten befinner sig i har haft effekt på beslutet, sa han utanför rättssalen till medier, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Attacken i Nag Hammadi sägs vara en hämnd för att en kristen påstås ha våldtagit en tolvårig muslimsk flicka. Från koptiskt håll har det tidigare riktats hård kritik mot myndigheterna för att ingen fällts för Nag Hammadidådet. Dödsdomen mot Mohamed Ahmed Hussein välkomnas nu av landets urgamla kristenhet. Koptiske biskopen i Nag Hammadi säger att hans församling är "nöjda" med domen, enligt den egyptiska tidningen Ahram.
Dom mot två till i mars
Ytterligare två andra personer står åtalade för fjolårets dåd och enligt domstolen kommer ett utlåtande om deras fall avkunnas i mars. Samtliga tre nekar till anklagelserna.
Kopterna i Egypten utgör cirka en tiondel av landets befolkning och vittnar om förföljelse och trakasserier. Efter attacken för några veckor sedan mot katedralen i Alexandria drabbade kopter och polis samman i våldsamma demonstrationer. En rad företrädare har fördömt attacken men på sina håll har läget förblivit fortsatt spänt mellan kopter och muslimer.
Haore Sulaiman
Reporter
Tårgas mot kopter efter skottdåd
Publicerad: 2011-01-11
En kristen egyptier dödades på tisdagen när en polis besköt kopter på ett tåg i Egypten. Polisen ska ha skrikit "Gud är större" innan han öppnade eld.
Det flesta av en handfull skadade är kristna, och tillståndet var på kvällen kritiskt för minst två.
Skytten klev på tåget civilklädd nära Minya mellan Kairo och Luxor. Han försökte fly efteråt, men greps.
Vid sjukhuset i Samalut dit skadade förts tog polisen till tårgas mot koptiska demonstranter.
Massiv bevakning när kopterna firade jul
Egyptens kristna låter sig inte skrämmas av terrordådet under nyårshelgen - tusentals kopter samlades i Två helgons kyrka i Alexandria för att fira Jesus födelse
Publicerad: 2011-01-11
2011-01-21 - EU:s utrikesminister lovar krafttag mot religionsförföljelse
2011-01-20 - Muslimsk-katolsk dialog stoppas
Alla artiklar
Andra mediers bevakning
Kopterna mindes sina döda (varldenidag.se)
ALEXANDRIA. Det är en sorgens och spänningens jul som firas i den koptiska kyrkan i Egypten. En knapp vecka har gått sedan en bomb dödade ett tjugotal gudstjänstfirare i Två helgons kyrka i Alexandria. Ett år har gått sedan åtta kyrkobesökare sköts ihjäl efter en midnattsmässa i staden Nag Hammadi.
Det är tydligt, ingenting får gå snett i dag och polisbevakningen utanför Två helgons kyrka i Alexandria är nästan överdriven. Alla ingångar till kyrkan blockeras av långa rader unga och välbeväpnade poliser, och deras skåpbilar står parkerade överallt i området Said Basher.
Allt för att skydda gudstjänstbesökarna, om någon mot all förmodan skulle försöka med ännu ett terrordåd. Skulle någon lyckas ta sig förbi den första raden av poliser väntar ännu fler strax utanför kyrkans ingång.
Flera muslimer har samlats utanför för att ge sitt stöd till de sörjande kristna, och när tv-team och fotografer kommer så samlas de i en klunga och visar upp såväl kristna kors som muslimska halvmånar för att visa religiös och nationell enhet. De egyptiska myndigheterna är inne på samma linje, de skyller terroristdådet på utländska krafter, och runtom i Alexandria har det satts upp affischer med budskapet "Jag är egyptier, mot terrorism".
Bland lokalbefolkningen som bor nära kyrkan verkar de flesta tävla om att beskriva sin avsky för vad som hänt, och många muslimer är snabba med att påpeka att de har kristna vänner. Någon religiös konflikt finns inte här, menar de.
Bara kopter förbi spärrarna
För att ta sig in i Två helgons kyrka detta koptiska julfirande måste man visa upp sitt ID-kort, där religionstillhörigheten finns nedskriven. Bara kristna kopter kommer förbi avspärrningarna. Vissa kommer gråtande in till midnattsmässan, många bär sorgeband eller den upptryckta halsduken med texten "Sörjande 1/1 2011". Polisuppbådet motar bort alla som inte hör hemma i kyrkan, och flera stora nyhetsmedier får nöja sig med muren av poliser och folksamlingen utanför. Dagen är ett av få medier som får tillträde in i kyrkan. En stor kyrka som består av ett flertal kyrkorum, och vart du än vänder dig väntar trängsel. Tusentals kopter har sökt sig hit.
- Det var så här mycket folk när bomben sprängdes, berättar mannen som guidar runt den lilla journalistgruppen.
Kunde ha blivit många fler döda
Antalet döda kunde med andra ord ha blivit hundratals om det velat sig illa. Bomben sprängdes på gatan utanför kyrkan, vars närmaste granne faktiskt är en moské som också drog på sig några "skador" av smällen. Människor hade börjat lämna gudstjänsten då en bil sprängdes, och de flesta dödsoffer befann sig utanför kyrkolokalen. Glassplitter från kyrkans fönster orsakade samtidigt stor skada även inne i kyrkan, och ett fåtal av dödsoffren befanns sig inomhus.
Vårdas på sjukhus vid kyrkan
I anslutning till kyrkan ligger ett sjukhus, och ett trettiotal av de skadade vårdas där. De får följa julmässan via tv. Då är det inte mässan som pågår tjugo meter bort de ser på, utan sändningen från den stora koptiska katedralen i Kairo.
En av de skadade är fyraåriga Karen som ligger i en säng med brännskador och sår över hela kroppen. Med stora, rädda, ögon tar hon emot de besökande journalisterna.
- Jag var på väg att hämta familjen med bilen, säger hennes pappa Hany.
När hans familj var på väg mot honom sprängdes bomben och Hany berättar att han tvingades gräva fram sin fru och sina två barn ur högen med döda kroppar och sönderslitna kroppsdelar. Nu ligger de alla på det koptiska sjukhuset, bara Hany klarade sig utan fysiska skador.
- Min tro säger att man ska älska varandra, säger Hany som inte säger sig ha något hämndbegär efter det som hänt honom.
Enligt guiden som visar journalisterna runt är det här de som skadats lindrigt. De värst drabbade får vård på andra sjukhus, och de som är riktigt illa däran behandlas i Kairo.
En gravid kvinna som är 26 år berättar att hon är tacksam att hon lever. Hon fick sina ben upprivna av splitter från bomben och hon ligger gipsad. En liten kula gick in vid hennes höft och ut genom ryggen och medan hon berättar rinner en tår ner mot kinden. Hon berättar att hon svimmade när bomben smällde, och vaknade upp på sjukhuset. Den enda gången hon ler under sin berättelse är när hon säger att bebisen i magen klarat sig.
Resterna av bomben sparas
Inne på sjukhuset har de sparat resterna av sprängmedlen, bestående av flera smådelar för att ge så stor skada som möjligt. Något som ser ut som en mutter har fästs ihop med en mindre kula via en kortare metalltråd, och bildat flera centimeter långa projektiler. Projektiler som sedan i stor mängd slungats ut mot de som stod i närheten av bilen som sprängdes. Bevismaterialet har sparats i påsar, och på påsarna står namnen på personer som de plockat ut splittret ur.
- Jag är glad, säger 62-årige Michelle som fått bägge benen gipsade.
- Jag är glad för Jesus är stark, säger han från sin sjukbädd, och i sin familjs närvaro säger han att han är redo att bli martyr.
Martyr är ett ord som flera använder när de dödade kommer på tal, och mitt i sorgen finns en religiös retorik där martyrskap och förlåtelse hela tiden återkommer. Men då och då slinter tungan, exempelvis när en ung kille får frågan om han tycker det är bra att muslimer utanför kyrkan visar sitt stöd.
-De menar det nog inte med hjärtat, är hans spontana reaktion.
Livet fortsätter trots sorgen
Inne i kyrkan pågår den traditionella koptiska mässan och dess gamla sånger har en vemodig klang, som i västerländska öron kan låta väldigt sorgsen. Flera dystra och sörjande ansikten finns bland gudstjänstbesökarna.
Men samtidigt finns det gott om tecken på att livet är på väg att gå vidare, även efter detta terrorattentat. Bebisars skrik, barns skratt och glada mobilsamtal finns också där, mitt i sorgen.
Bomben var ett hårt slag, men den kommer knappast att tömma kyrkan på besökare. Med stark röst sjunger gudstjänstfirarna med i liturgin, de kan böner och trosbekännelser som ett rinnande vatten och bombattentatet kommer troligtvis ena den koptiska minoriteten i Egypten ännu mer.
Jacob Zetterman
Muslimer skyddade kopter på julmässa
Publicerad: 2011-01-10
Under torsdagens mässa erbjöd muslimer sitt skydd för de kristna julfirarna i Egypten.
Som levande sköldar erbjöd sig tusentals muslimer att beskydda kopterna som firade sin julmässa på torsdagskvällen. Vid flera kyrkor runtom i landet slöt muslimerna upp med tända ljus, ropandes slagorden: "Tillsammans ska vi leva, tillsammans ska vi dö".
Bland de som slutit upp sågs bland annat filmstjärnor, en populär muslimsk TV-evangelist och två söner till presidenten, skriver Ahram Online.
- Det handlar inte om vi och dem, sa Dalia Mustafa, en student som gick till mässan i Jungfru Maria kyrka på Maraashly Street.
- Vi är ett. Detta var en attack mot Egypten som helhet, och jag står med kopterna eftersom det enda sättet saker och ting kommer att förändras i det här landet är om vi kommer samman.
Efter den blodiga attacken mot en kyrka på nyårsafton då 21 personer dog, har muslimer och kristna kommit närmare varandra. Miljontals muslimer ändrade sin profilbild på Facebook till bilden av ett kors i en halvmåne, vilket betyder "Egypten för alla". Överallt hänger banderoller med budskap om enighet mellan kyrkor och moskéer.
Josefin Lilja
Reporter
Koptisk biskop vädjar till kristna i Europa om förbön
Publicerad: 2011-01-08
Generalbiskopen över koptiska ortodoxa kyrkan i Storbritannien, biskop Angaelos, uppmanar kristna i hela Europa att på söndag be för "alla de koptiska kristna som har förlorat sina liv 2010".
Hans vädjan, som citeras på biskop David Hamids blogg, kommer efter bombdådet i Alexandria i Egypten. 22 koptiska kristna dödades i attentatet och mer än 80 av kyrkobesökarna skadades vid mässan i den koptiska kyrkan.
Efter dådet stärkte de europeiska myndigheterna säkerheten kring kyrkorna inför den koptiska julen, som firades på fredagen.
Bombdådet innebar ett trauma för en hel folkgrupp och förvandlade glädje och hopp
i lidande och förtvivlan, skriver biskop Angaelos.
På söndag kommer koptiska kyrkor över Europa att hålla minnesgudstjänster för de oskyldiga offren i Alexandria. Många andra samfund och kyrkor kommer att göra gemensam sak med de koptiska kyrkorna, bland andra Evangeliska alliansen i Storbritannien, uppger nyhetsbyrån ENI.
Leif Cyrillus
Webbreporter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar